Historien om godis i Sverige – från medicin till lördagslyx

Godis är idag en självklar del av svensk vardag. Vi äter det till filmkvällen, köper det i lösvikt, ger det som gåva och förknippar det med både fest och vardag. Sverige är dessutom ett av de länder i världen där man äter mest godis per person – i genomsnitt omkring 15 kilo per år!

Men det har inte alltid varit så. Godis i Sverige har en lång, färgrik och ibland överraskande historia. Från medicinska tinkturer på apotek till färgglada lösgodishyllor – så här såg vägen ut.


⚗️ Från medicin till sötsak: godisens tidiga historia

Godisens svenska historia börjar inte i godisbutiker – utan på apotek. Under medeltiden och fram till 1700- och 1800-talet sågs socker som en dyrbar vara med medicinska egenskaper. Det importerades från södra Europa, Mellanöstern och senare från kolonier i Västindien.

Apotekarna tillverkade godisliknande produkter som:

  • Pastiller med lakrits eller mentol mot hosta

  • Sockrade mandlar som skulle underlätta matsmältningen

  • Sockerpiller som bärare av läkemedel

Dessa varor såldes inte för njutning utan som hälsofrämjande medel, ofta endast till de som hade råd.


🍭 1800-talet – socker blir tillgängligt

Under 1800-talet började socker bli billigare tack vare tekniska framsteg i sockerraffinering, bland annat genom produktion av socker från sockerbetor i Europa. Det innebar att fler människor kunde ha råd med socker – och därmed också med godis.

Samtidigt växte en ny form av affär fram: konfektyrhandeln. De första riktiga godisbutikerna öppnade i svenska städer, där man kunde köpa:

  • Karameller

  • Kanderade frukter

  • Brända mandlar

  • Polkagrisar (som blev en symbol för Gränna)

Godiset tillverkades ofta för hand, ibland direkt i butiken, och såldes i papper eller små påsar.


🏭 1900-talet – industrialisering och massproduktion

Det var under 1900-talets första hälft som godis blev riktigt folkligt. Nu startade flera svenska företag med industriell tillverkning av konfektyr, och priserna sjönk.

Här är några viktiga milstolpar:

  • Marabou grundades 1916 och blev snabbt en av Sveriges största chokladtillverkare.

  • Cloetta, med rötter i 1800-talet, växte och lanserade flera klassiska produkter som Center, Kexchoklad och Plopp.

  • Fazer (egentligen finskt, men med stor svensk närvaro) blev populärt med choklad, tablettaskar och lakrits.

Det var också under denna tid som idén om lördagsgodis började ta form – men det fanns en oväntad bakgrund till det.


🦷 Lördagsgodisets ursprung – från tandhälsa till tradition

På 1940- och 1950-talet genomfördes det så kallade Vipeholmsexperimentet i Lund, där patienter på ett mentalsjukhus fick olika mängder socker och godis för att undersöka sambandet mellan sockerintag och karies. Experimenten, som idag är djupt kritiserade, visade tydligt att frekvent småätande av socker var mycket skadligt för tänderna.

Följden blev att svenska myndigheter och tandvårdspersonal började rekommendera att barn skulle få äta godis endast en gång i veckan – och då helst på lördagar. Det var början på den svenska traditionen lördagsgodis, som lever kvar än idag.


🛒 1980-talet – lösgodisets revolution

Under 1980-talet hände något som förändrade svensk godiskultur för alltid: lösgodiset slog igenom stort. Med hjälp av självplock, plastskopor och mängder av färgglada sorter blev det både billigare och roligare att köpa godis.

Kedjor som Hemmakväll, CandyKing (tidigare Karamellkungen) och andra specialiserade aktörer skapade godisväggar som blev ikoniska för svenska butiker.

Plötsligt kunde man själv:

  • Välja exakt vad man ville ha

  • Kombinera sött, surt, salt, choklad och skum

  • Köpa i små eller stora mängder

Lösgodis blev en självklar del av svenska helger, fredagsmys och biobesök.


🇸🇪 Svensk godiskultur idag

Idag är Sverige ett av de mest godisälskande länderna i världen. Vi är särskilt förtjusta i:

  • Saltlakrits – en nordisk specialitet som är ovanlig i resten av världen

  • Skumbananer, Ahlgrens bilar, sura nappar och hallonlakritsskallar – exempel på klassiker

  • Chokladkakor, stycksaker och pralinaskar

  • Julkalendrar med godis, påskägg och halloweenpåsar

Samtidigt finns en ökande medvetenhet om sockerkonsumtion, hälsa och hållbarhet. Många efterfrågar idag:

  • Ekologiskt godis

  • Sockerfria alternativ

  • Godis utan palmolja eller artificiella färgämnen

Men godis har fortfarande en stark plats i den svenska själen – som glädjespridare, tröst och njutning.


✨ Sammanfattning – godisens svenska resa

Godisens historia i Sverige är en resa från:

  • Medicinsk användning till vardagslyx

  • Dyr importvara till lösgodis i överflöd

  • Apotekens tinkturer till regnbågsfärgade hyllor i varje butik

Från polkagrisar i Gränna till påsar med fredagsfavoriter – godis har blivit en del av den svenska identiteten, både i traditioner och i smakpreferenser.

Så nästa gång du plockar ihop din godispåse, tänk på att du är en del av en söt historia som sträcker sig över flera hundra år!


Vill du läsa mer om svensk konfektyr, tips på godis för högtider eller historia om en särskild godissort? Jag hjälper dig gärna vidare!

Det här är ett intressant och lite ovanligt ämne – men det finns faktiskt flera sätt att koppla ihop utländska casinon och godis. Nedan får du ett långt och reflekterande inlägg som väver samman spänningen i spelvärlden med den sötma och trygghet som godis ofta representerar.

https://utlandskacasinon.eu/


🍬 Utländska casinon och godis – en oväntad jämförelse om njutning, risk och val i vardagen

I en värld full av valmöjligheter kan både casinospel och godis locka oss – fast på helt olika sätt. Utländska casinon erbjuder spänning, risk och chans till snabba vinster. Godis erbjuder omedelbar njutning, trygghet och sötma. Men båda spelar på våra belöningssystem i hjärnan. Vad vi väljer att lägga vår tid, energi och pengar på kan säga mycket om hur vi mår – och vad vi egentligen söker.

Här tittar vi närmare på hur utländska casinon och godis skiljer sig, vad de har gemensamt och varför många byter det ena mot det andra.


🎰 Utländska casinon – lockelsen i snabba belöningar

Att spela på casinon utan svensk licens har blivit allt vanligare. Ofta lockar de med:

  • Högre bonusar och cashback

  • Färre insättningsgränser

  • Spel utan Spelpaus-begränsningar

  • Större variation av slots och livespel

Men det finns också risker:

  • Ingen svensk konsumentskyddslag gäller

  • Svårare att få hjälp vid problem

  • Ökad risk för spelberoende

Många spelare söker spänning och en paus från vardagen – men ofta följer ångest, förlorade pengar och stress när vinsterna uteblir.


🍭 Godis – enkel njutning utan risk

Godis fungerar på ett helt annat plan. Det är:

  • En snabb belöning, men utan monetär risk

  • Något du kan njuta av utan ånger dagen efter

  • En stund av trygghet, barndomsminnen och lugn

När du köper godis får du alltid något tillbaka – konkret, fysiskt och direkt. Det är ingen slump att många som vill sluta spela eller hantera sitt spelbeteende vänder sig till saker som:

  • Choklad

  • Skumbananer eller lakrits

  • Fika eller annan vardagslyx

Det är som att kroppen säger: “Jag vill ha något som känns bra – men utan att riskera allt.”


🧠 Vad säger hjärnan?

Både casinospel och godis påverkar vårt belöningssystem, särskilt signalsubstansen dopamin. Skillnaden är:

  • Casinospel: Ger en intensiv kick, men också snabbt begär efter mer. Det blir lätt ett beroende.

  • Godis: Ger en mildare belöning, ofta kopplad till positiva minnen, och är lättare att kontrollera.

Hjärnan gillar snabba belöningar – men den gillar också trygghet. Därför kan godis ofta vara ett mer hållbart sätt att få en liten kick i vardagen.


💸 Byt snurr mot socker – vad får du för samma pengar?

Låt oss säga att du brukar spela för 200 kronor i veckan på ett utländskt casino.

För samma summa kan du i stället köpa:

  • Ett kilo lyxigt lösgodis

  • En fin chokladask att dela med någon

  • Lakrits från småskaliga tillverkare

  • Ingredienser till att baka godis hemma

  • Ett cafébesök med efterrätt och chokladkaffe

Resultatet? Inga förluster. Inga ångerkänslor. Bara njutning och något du faktiskt får i handen.


🇸🇪 Ett svenskt perspektiv – varför godis överträffar casinospel

Sverige har en lång och speciell relation till godis, särskilt lösgodis. Vi är ett av världens mest godisälskande folk – och det är inget vi skäms för. Snarare tvärtom. Det är en del av vår kultur och våra traditioner.

Utländska casinon däremot – står utanför svensk reglering. Spelar du där riskerar du att:

  • Få betala skatt på vinsten

  • Inte omfattas av svenska skyddsnät

  • Spela bort mer än du tänkt

Godis? Det är lagligt, tryggt, reglerat – och dessutom socialt accepterat.


✨ Sammanfattning – godis som ett sötare alternativ

Utländska casinon erbjuder chans och spänning, men med hög risk.
Godis erbjuder glädje, trygghet och något konkret – till en låg kostnad.

Om du står inför valet att “unna dig något”, fundera på:

  • Vill du ha något som riskerar att ge ånger – eller något som bara ger glädje?

  • Vill du känna kontroll – eller chans?

Många som vill bryta destruktiva vanor hittar sin väg via små vardagsnjutningar. Och ibland kan en chokladbit vara det som räddar både plånboken och lugnet i kroppen.


Vill du ha tips på godis som passar när du känner spelsug? Eller vill du ha recept på hemmagjort godis som du kan göra som ”belöning utan spel”? Jag hjälper dig gärna vidare!


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *